jag behöver dig
Tider går så snabbt, det är redan 7:e juni. Man hinner inte med att reflektera över tiden som gått för man måste hela tiden fokusera på tiden som kommer.
Det har varit mycket nu ett tag igen, men det är väl inget som man inte kan hantera. Så mycket som både dennis och jag har gått igenom så borde man vara härdad men ändå så blir man tagen på sängen varje gång det är något.
Ännu har jag inte fått någon tid till enskilt läkarbesök och det börjar bli jobbigt att vänta, vill veta och kunna förbereda mig lite. Vill att det ska bli av så snabbt som möjligt nu men ändå inte.
Jag tänker hela tiden, tänker på de där pappren som ligger i byrålådan från fonus. Ska jag fylla i dem? Ska jag vänta? Jag vill fylla i dem men jag kan inte.
Blir så ledsen iband, vill bara hitta ett hörn där ljuset inte når mig och gråta. Vill falla ihop i min mors armar men finner henne inte. Hon finns ju inte längre här vid min sida... 22/6 för 11 år sedan så förvann hon så snabbt.
Jag behöver min mamma.. *gråter*
Livet har kommit att bli komplicerat, så mycket grupperingar och så många frågor som hänger löst i luften utan att bli besvarade.
Men jag är glad över att ha funnit den del av mig som varit icke existerande så länge nu. Alla de mina, min släkt, min familj. Jag visste inte att så underbara människor kunde finnas. Ännu mindre kunde jag veta att de var mina. Jag kan känna att mamma lever kvar i alla dom som var hennes familj. Jag älskar er alla, minst lika mycket som jag älskade mamma.
Mamma var mitt allt, och det togs ifrån mig.
Men nu är ni här i mitt liv och jag vill aldrig förlora er igen. Lova mig det?!
Det har varit en varm vecka och otroligt fint sommarväder, men nu så börjar det mulna på utanför mitt fönster. Känns skänt iofs för då slipper jag lida för värmen. Min kropp klarar itne av det. Så nu sitter jag och njuter av svalkan som letar sig in genom mitt öppna fönster. Känns lite kvavt i luften ändå.
Dennis är på jobbet och jag sitter här.. som vanligt. Men idag tog jag bloggen och samlade lite tankar. behöver få ur mig orden som trängs och bränner.
Det har varit mycket nu ett tag igen, men det är väl inget som man inte kan hantera. Så mycket som både dennis och jag har gått igenom så borde man vara härdad men ändå så blir man tagen på sängen varje gång det är något.
Ännu har jag inte fått någon tid till enskilt läkarbesök och det börjar bli jobbigt att vänta, vill veta och kunna förbereda mig lite. Vill att det ska bli av så snabbt som möjligt nu men ändå inte.
Jag tänker hela tiden, tänker på de där pappren som ligger i byrålådan från fonus. Ska jag fylla i dem? Ska jag vänta? Jag vill fylla i dem men jag kan inte.
Blir så ledsen iband, vill bara hitta ett hörn där ljuset inte når mig och gråta. Vill falla ihop i min mors armar men finner henne inte. Hon finns ju inte längre här vid min sida... 22/6 för 11 år sedan så förvann hon så snabbt.
Jag behöver min mamma.. *gråter*
Livet har kommit att bli komplicerat, så mycket grupperingar och så många frågor som hänger löst i luften utan att bli besvarade.
Men jag är glad över att ha funnit den del av mig som varit icke existerande så länge nu. Alla de mina, min släkt, min familj. Jag visste inte att så underbara människor kunde finnas. Ännu mindre kunde jag veta att de var mina. Jag kan känna att mamma lever kvar i alla dom som var hennes familj. Jag älskar er alla, minst lika mycket som jag älskade mamma.
Mamma var mitt allt, och det togs ifrån mig.
Men nu är ni här i mitt liv och jag vill aldrig förlora er igen. Lova mig det?!
Det har varit en varm vecka och otroligt fint sommarväder, men nu så börjar det mulna på utanför mitt fönster. Känns skänt iofs för då slipper jag lida för värmen. Min kropp klarar itne av det. Så nu sitter jag och njuter av svalkan som letar sig in genom mitt öppna fönster. Känns lite kvavt i luften ändå.
Dennis är på jobbet och jag sitter här.. som vanligt. Men idag tog jag bloggen och samlade lite tankar. behöver få ur mig orden som trängs och bränner.
Kommentarer
Postat av: Malin PB
Vi finns kvar så länge du vill! Massa kramar o kärlek till dig älskade kusin! <3
Trackback
